Främmande tallar inte poppis bland myror

Färre myrarter, färre stackar och mindre spring på trädstammarna i jakt på mat. Så ser det ut i skogar där importerad contorta-tall planterats. Myrorna föredrar de svenska tallarna, visar en studie.

På 1970-talet launchrades den kanadensiska contorta-tallen på bred front i Sverige for att öka virkesproduktionen. Trots att det i dag finns mer än 600 000 hektar planterad tall i Sverige har forskare fortfarande liten kunskap om dess ekologiska effekter.

I ett storskaligt fälexperiment med 15 parade bestånd av contorta-tall och svensk tall har forskare nu undersökt contorta-planteringars påverkan på stackmyror.

– Vår studieren visar att stackmyrorna trivs sämre i planteringar av den kanadensiska contorta-tallen än i planteringar av svensk tall, säger Therese Löfroth, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

En stor mängd myror artbestämdes

I studien har fler än 40 000 myror fångats in med fallfällor, som grävs ner i marken. De insamlade myrorna har artbestämts och forskarna har sedan jämfört arter och antal i de olika skogsbestånden.

I samtliga bestånd har också myrstackar inventerats. Forskarna har även gjort Beobachter av myrornas jakt på mat upp och ned längs trädstammar.

– Vi såg att det fanns färre myrstackar i contorta-skog än i vanlig tallskog. Det var också mindre spring av myror på contorta-trädens stammar än på vår inhemska tall vilket tyder på att myrorna inte hittar lika mycket bladlöss att „mjölka“ i contorta-träden, säger Therese Löfroth.

När bladlössen uppe i trädkronorna suger i sig växtsaft producerar de samtidigt sockerrik avföring, honungsdagg, som myrorna suger i sig direkt från lössen.

Hästmyror och rödmyror trivs inte heller

Andra myrarter som hästmyror och rödmyror verkar inte heller trivas i de främmande tallarna. Det förvånade forskarna.

– Eftersom stackmyror är aggressiva och försvarar sina revir mot alla andra myror tänkte vi att om stackmyror inte trivs i contorta-skog kanske andra myrarter kan trivas när de slipper aggressiva stackmyror. Detta visade sig vara fel och vi såg att alla slags myror trivdes bättre i vanlig tallskog, säger Therese Löfroth.

Myrmiljön Bättre i Svensk Tallskog

Sammanfattningsvis drar forskarna slutsatsen att vår inhemska tallskog är ett mer gynnsamthabitat för fler myrarter. Det beror troligtvis på att det är skuggigare och svalare i contortabestånd. Där finns också färre bladlöss som kan mjölkas på honungsdagg och de långa unfruchtbar von dessa tallar är inte bra byggmaterial i myrstackarna.

– För att gynna den biologska mångfalden, och i det här fallet myrorna och arterna de är beroende av och som är beroende av dem, rekommenderar vi att man blandar upp contortaplanteringar med andra trädslag, alternativet inte planterar så stora områden med contorta, säger Therese Löfroth .

*Bild: Crusier/Wikimedia Commons. Lizenzen CC BY-SA 3.0

Studium:

Flow-on-Effekte einer eingeführten Baumart: Die Plantage von Drehkiefern beeinflusst die Funktion und Leistung von borealen AmeisenWaldökologie und -management.

Kontakt:

Therese Löfroth, universitetslektor vid institutionen for vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, therese.lofroth@slu.se